oh no!! | Galleri 54 | Gothenburg, Sweden (Copy)
Oh no!!
Es blickt uns an mit seinen Augen aus O's.
So wie ein Eimer Omo. Unsere Pupillen weiten sich. Der Mund rundet sich zum Laut des Erstaunens. Ooooh!
Die Zunge stößt an die Gaumendecke, als würde uns der Hut hoch gehen. Dann macht sie sich frei. Noooo!
Ist das onomatopoetisch? No Signore! Eine Hommage an Yoko Ono? Oh, no!! Oder Luigi Nono!? Nee, nee, nee.
Ohne, ohne. Oh no only!
Ach sooo! Das "Oh no!!" wird zu "I know!!".
Vor dem "Knowing" kommt das "Oh-no!!ing".
Aus "Oh yes!!" entsteht nichts neues. Das "Oh no!!" dagegen ist mephistophelischer Sparring-Partner. Der Geist der Verneinung erzeugt aus Verwirrung die Erkenntnis. Puzzlestücke fügen sich ein. Horizonte verschmelzen.
Schon Kinder erobern sich so die Welt. Im "Oh no!!" verbirgt sich das "Nanu? Ach so!", das Staunen und Verstehen. Aber auch der kognitive Prozess der Erkenntnis selbst. Die Störung der Ordnung führt zu einer neuen Stufe der geistigen Entwicklung. Kann ein Umweltreiz nicht richtig zugeordnet werden, wird einfach das zugrundeliegende Schema angepasst.
Mit dem "Oh no!!", mit dem scheinbar nicht zu überwindenden Problem beginnt auch der künstlerische Prozess. Genauso wie jeder kreative Versuch, Kunst zu betrachten.
"Oh no!!" ist vielleicht sogar das Mantra, das uns zur inneren Mitte führt. Doch es ist zum Glück nicht nur meditativ. Das Wort Nein kann schließlich ein mächtiges Stopp-Schild sein gegen die Motorsäge jonglierenden Ohnehosen unserer Tage. Move fast and break things? Nicht alles was entsteht, ist Wert, dass es zugrunde geht. Oh no!!
Oh no!!
Den ser på oss med sina O-formade ögon.
Som en kopp ögonkakao. Våra pupiller vidgas. Munnen formas till en rundad häpnad. Ooooh!
Tungan slår mot gommen, som om vi tappade hatten av förvåning. Sedan släpps den fri. Noooo!
Är det onomatopoetiskt? No, signore! En hyllning till Yoko Ono? Oh, no!! Eller Luigi Nono!? Nähä, nädu.
Nej, nej. Bara oh no!
Jaså, så är det! "Oh no!!" blir till "I know!!". Före "Knowing" kommer „Oh-no!!ing".
Inget nytt skapas ur "Oh yes!!". "Oh no!!" däremot är en mephistophelisk sparring-partner. Förnekelsens ande föder ur förvirringen en insikt. Pusselbitar faller på plats. Horisonter smälter samman.
Redan barn erövrar världen så. I "Oh nej!!" döljer sig ett "Nähä? Jaha!", ett förundrat förstående. Men också själva den kognitiva process som leder till insikt. När ordningen rubbas, öppnas dörren till en ny nivå av tänkande. Om en yttre impuls inte passar in i vårt schema, omformar vi helt enkelt schemat.
Det är i "Oh no!!", i den till synes oöverstigliga utmaningen, som även den konstnärliga processen tar sin början. Liksom varje kreativt försök att betrakta konst.
"Oh no!!" är kanske till och med det mantra som leder oss till vårt inre centrum. Fast som tur är, är det inte bara meditativt. Nej, kan trots allt vara en kraftfull stoppskylt mot vår tids jonglerande motorsågsmän i bara mässingen. Move fast and break things? Inte allt som skapas är värt att låta förgå. Oh no!!
Photo Nils Agdler